I SvD kan man läsa hur en professor emeritus försöker förklara för svenska folket att bombmannen som sprängde sig själv i lördags egentligen inte ville ha ihjäl en massa svenskar. Han var i själva verket djupt deprimerad på grund av arbetslöshet och ville ta sitt eget liv, men eftersom det är en synd enligt Koranen så var han tvungen att försöka dra med sig så många människor som möjligt in i döden för att ge den en mening och få den förlåten av gud.
Argumenten för varför det är på det här viset var framför allt för att han misslyckades och då kunde han inte vara en tränad mujahedin (fint ord för terrorist) och att han i hans ljudklipp lät väldigt förälskad i sin fru och det kan man inte heller vara om man är terrorist. Alltså var han en djupt deprimerad man och därför även fråntagen allt ansvar för sin handling.
Istället för att tala om det som hade kunnat bli en stor nationell tragedi talar professorn istället om att det är en personlig tragedi att en 29-årig man tagit sitt liv och lämnat efter sig både fru och barn. Det är dessutom som så att resten av det muslimska samhället i Sverige fördömer och förfasas av mannens tilltag, enligt professorn.
I andra delar av SvD kan man läsa att det finns belägg för att mannen som sprängde sig själv faktiskt tränats av Iraks absolut farligaste terrororganisation. De är fundamentalister som vill införa Sharia-lagar och utöva islam utan reformer och annat gullegull.
Titeln professor emeritus härrör från latinets emeritus, vilket betyder "den som har tjänat ut", alltså pensionerad professor. Det kanske är dags för den käre professorn att faktiskt ta sin pensionering på allvar, det finns faktiskt duvor i parken som behöver mat mer än vad samhället behöver en gammal mans lätt förvirrade alster.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-tragedi-som-redan-utnyttjas_5807159.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bombman-kan-ha-ovat-i-irak_5806953.svd