Vi människor producerar och konsumerar i en allt högre takt och de senaste decennierna har vi börjat producera och konsumera även naturen. Allemansrätten i all ära men vad är den värd när det enda som finns kvar av naturen är några få reservat och i övrigt massproducerad virkesåker? Är det möjligtvis våra framtida kulturlandskap som anläggs istället för obekväm, krokig och stökig skog?
I DN skriver Maciej Zaremba en väldigt tankvärd artikelserie om den svenska skogsindustrin där privatpersoner, småbrukare inom näringen och myndighetspersonen körs över till förmån för massaindustrin. Där beskrivs hur Skogsstyrelsen är styrd av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som i sin tur går i ledband åt företag som Stora Enso och SCA. I serien beskrivs även hur turistnäringen påverkas av den kallhyggespolitik som förs med minskade möjligheter att visa det som den svenska turismen baseras på, vår vackra och orörda natur. Detta är av stor vikt för Sverige med tanke på att turismen har ökat sin andel inom både BNP och andelen anställda inom sektorn, skogs och pappersindustrin har däremot minskat i betydelse för den svenska ekonomin. En spännande detalj i sammanhanget är att SCA (svenska cellulosa aktiebolaget) är ett av de företag som uppmärksammades i den så kallade skatteplaneringssnurran där det visade sig att de nolltaxerar trots en redovisad vinst.
Kan man som privatperson göra mycket mer för den svenska skogen än att "klicka för skogen" och hoppas att de kanske köper upp och skyddar just din älskade skog? Inte direkt, Skogsstyrelsens beslut går inte att överklaga tack vare ett system för beslutsfattande som egentligen innebär att ett beslut inte tas. Det talas stolt om den svenska modellen (inofficiell kvalitetsmärkning av allt från skola och omsorg till företagande och industri) och hur den ska exporteras till exempelvis Kina. I Kanada däremot används den "svenska modellen" för skogsbruk som ett varnande exempel.
Länkar till artiklarna:
http://www.dn.se/kultur-noje/sveriges-nya-miljonprogram
http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida
http://www.dn.se/kultur-noje/motorsa...aver-kalhyggen
http://www.dn.se/kultur-noje/skogens...en-over-traden
http://www.dn.se/kultur-noje/skonheten-och-odjuren-sa-drivs-manniskan-ut-ur-skogen
Maciej Zarembas artiklar är enfaldigt enkelspårigt och okunnig framställda. Det går framför allt inte att jämföra mellaneuropas skogsmarker med Sveriges, inte heller våra södra skogsmarker med Norrlands. Speciellt i Norrland finns inte annat än undantagsvis marker som passar för annan typ av avverkning än s k kalhuggning. Med andra metoder skapas det bara skräpskog som slutar växa. Som privat skogsbonde måste jag väl ända få behålla rätten att efter mitt huvud och råd från Skogsstyrelsen själv välja metoder hur jag vill förvalta mitt skogsinnehav. Jmf odlingsmarker där man varje år plöjer, sår och skördar - på skogsmarker gör man samma sak men varje odlingsperiod är c:a 100 år.
SvaraRaderaAnders Hansson, skogägare i Jämtland
Zarembas artiklar må vara enkelspåriga och lite väl flummiga för att ses för något de inte är, det finns en anledning till att hans artiklar ligger under kulturdelen i DN. Men det kan ändå vara på sin plats att ta upp en diskussion i det allmänna rummet hur man hanterar skogsbruk och politiken som finns där omkring. I den diskussionen är det givetvis viktigt att också den enskilda skogsägaren får en plats och att man tar hänsyn till att förhållandena för skogsbruket ser helt skilda ut i olika delar av landet.
SvaraRadera